in English | Suomeksi
 
 
Mentaliseringsstudie
Föräldrars tidiga mentaliseringsförmåga

Med mentaliseringsförmåga avses förmågan och viljan att reflektera över sitt eget och andras sinnestillstånd. Det innebär en vilja att bättre förstå det synliga beteendet och reaktionerna och ett intresse för den bakomliggande erfarenheten. Att föräldern har en god mentaliseringsförmåga gentemot barnet betyder i synnerhet att föräldern är nyfiken på barnets perspektiv och barnets egen upplevelse. Detta slags reflekterande minskar feltolkningar av situationer, befrämjar bättre kommunikation mellan föräldern och barnet samt mellan familjemedlemmarna. Det är relaterat till god interaktion mellan förälder och barn, en trygg anknytning för barnet och barnets utveckling mot en egen god mentaliseringsförmåga. Förmågan att reflektera över andra människors perspektiv är en av hörnstenarna inom den psykiska utvecklingen. Den utvecklas naturligt så småningom hos barnet i tidiga interaktionsförhållanden, om förälderns egen mentaliseringsförmåga är tillräcklig. Förmågan kan förstärkas även genom senare mänskliga relationer och vård som fokuserar på detta. En god mentaliseringsförmåga är en viktig skyddande faktor för att senare klara av traumatiska upplevelser och konfliktsituationer.

Mål

Delstudien har två mål: 1) utveckla, validera och testa nya mått i frågeformulärform för bedömning av föräldrars tidiga mentaliseringsförmåga 2) genom långsiktig uppföljning undersöka den tidiga mentaliseringsförmågans samband med andra risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet, med förhållandet mellan förälder och barn, samt med barnets kognitiva och socioemotionella utveckling. Det här är första gången som föräldrars mentalisering och dess betydelse för barnets utveckling bedöms med hjälp av självskattningsformulär på ett tidigt stadium, dvs. ända från graviditeten, både hos mödrar och fäder, genom långtidsuppföljning och med ett material på tusentals familjer. Det finns tre slags självskattningsformulär: ett för graviditetsperioden, ett för den postnatala fasen och ett för föräldrar till barn i lekåldern.

Nya metoder

Undersökningen tar fram nya metoder för bedömning av nivån på förälderns tidiga mentaliseringsförmåga både för det praktiska arbetet och forskningsarbetet. Hittills har tillförlitliga bedömningar av föräldrars mentaliseringsförmåga bara kunnat göras genom arbetskrävande intervjuanalyser.  De nya mätarna möjliggör studier av mentaliseringsförmågans betydelse med hjälp av omfattande forskningsmaterial, identifiering av riskgrupper och allokering av tidiga interventioner.

Forskare

Ansvarig person för denna delstudie är Marjukka Pajulo, docent i den tidiga barndomens psykiatri. I delstudien ingår för närvarande två avhandlingsarbeten av PsL Nina Pyykkönen och ML Heidi Jussila.
Asiasana:
Tagit: