Mer information om sjukdomsalstrare hos fästingar tack vare av allmänheten inskickade fästingprover

10.05.2017

De fästingprover som allmänheten skickat in till Åbo universitet har gett värdefull information om de sjukdomsalstrare som både den vanliga fästingen och taigafästingen bär på. En molekylbiologisk undersökning av 2 000 fästingar har avslöjat att nästan var femte fästing bär på den bakterie som orsakar borrelios. 1,5 % av fästingarna bär på TBE-viruset som orsakar fästingburen hjärninflammation. Både fästingar och fästingburna sjukdomar förekommer i hela landet upp till södra Lappland.

​Meddelandet från Åbo Universitetet

Den nationella insamlingen av fästingar från allmänheten som Åbo universitet drog i gång sommaren 2015 blev en framgång. Totalt fick Åbo universitets forskare 7 000 brev från olika håll i landet. Det här har gett upphov till ett världsunikt material i form av en ”fästingbank” med 20 000 fästingar. En motsvarande täckningsgrad enbart genom forskarinsatser skulle ha varit en omöjlighet.

Analysen av ungefär 2 000 fästingar har gett ny information om förekomsten av de vanligaste fästingburna sjukdomsalstrarna. Borrelia burgdorferi -gruppens bakterier som förorsakar borrelios förekommer hos 15-20 % av fästingarna, om än i något högre utsträckning hos taigafästingen.

– Det fanns inga procentuella skillnader mellan olika områden utan bakterien som förorsakar borrelios var relativt allmän överallt där det finns fästingar. När det däremot gäller antalet fästingar och därmed risken att insjukna är de regionala skillnaderna enorma, berättar medicine licentiat och doktoranden Eeva Sajanti.
Sajanti tillägger att enligt det man i nuläget vet sprider båda fästingarterna samma sjukdomsalstrare och sjukdomsbehandlingen är densamma oberoende av fästingart.

Borrelia miyamotoi-bakterien upptäcktes först i enbart ytterst få fall, endast i sex prover från olika delar av landet. Den här sjukdomsalstraren som hör till gruppen som ger borrelios-återfallsfeber kan förorsaka infektion, närmare bestämt en influensaliknande allmäninfektion med hög feber och infektion i centrala nervsystemet. Enligt forskningsläkaren, docent Jukka Hytönen har man i Finland ändå inte tillsvidare diagnostiserat patienter med just denna fästingförmedlade infektionssjukdom.

– Man vet att fästingar också kan sprida många andra sjukdomsalstrare men ur folkhälsosynvinkel är de allvarligaste fästingburna sjukdomarna borrelios och hjärninflammation, d.v.s. TBE. Det finns enbart vaccinering mot hjärninflammation så en daglig fästingkontroll är fortfarande enda sättet att skydda sig mot borrelios, vilket framför allt är nödvändigt på områden där det finns rikligt med fästingar, säger Hytönen.

TBE-viruset som orsakar fästingburen hjärninflammation hittades i ungefär 1,5 % (32 positiva provsvar) av de undersökta fästingarna. Fynden kommer i huvudsak från de områden som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har identifierat som så kallade riskområden.

På THL:s webbsidor finns det mycket information om vaccinering mot hjärninflammation. Resultaten från fästingkartläggningen har vidarebefordrats till THL som fastställer riskområdena för fästingburna infektioner i Finland.
Förutom sjukdomsalstrarna publicerades också spridningen för den vanliga fästingen (Ixodes ricinus)  och den sibiriska fästingen eller taigafästingen (Ixodes persulcatus) i samma forskningsartikel utgående från de fyndplatser som allmänheten uppgett. 

– Det är ännu inte känt varför taigafästingen inte alls förekommer i landets sydvästra och södra delar där den vanliga fästingen är etablerad och förekommer i riklig mängd, särskilt på kusten och i skärgården. Längs Bottniska vikens kust och ställvis i Birkaland samt i östra och norra Finland är taigafästingen vanligare än den vanliga fästingen. Båda arterna saknas fortfarande i norra Lappland, konstaterar doktorand Maija Laaksonen som fastställt arten i fästingproverna och skriver på sin avhandling.

Forskarna tackar allmänheten för de prover de skickat in.

–Tack vare allmänheten har vi fått material till en imponerande fästingbank. Den nytta vi kommer att ha av detta för medicinska och biologiska ändamål är bara i startgroparna. Den mångsidiga fästingforskningen vid Åbo universitet kommer att fortsätta, berättar docent Tero Klemola från institutionen för biologi.

Forskningen har publicerats i den internationella publikationsserien Emerging Microbes & Infections Läs artikeln: http://rdcu.be/rUrw

Mer information om Åbo universitets fästingprojekt på webbplatsen (på finska) www.puutiaiset.fi
Mer information om fästingarnas spridning och biologi: docent Tero Klemola, tfn: 02 333 5769, e-post: tero.klemola@utu.fi, Åbo universitet, institutionen för biologi.
Mer information om de medicinska frågorna: Docent Jukka Hytönen, Åbo universitet, tfn: 02 333 7428, e-post: jukka.hytonen@utu.fi och med. lic. Eeva Sajanti, , e-post: eeva.sajanti@utu.fi, Åbo universitet, institutionen för biomedicin.
Webbplatsen för Institutet för hälsa och välfärd:
borrelios: https://www.thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar/sjukdomar-och-mikrober/bakteriesjukdomar/borrelia 
hjärninflammation: https://www.thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar/sjukdomar-och-mikrober/virussjukdomar/fastingburen-encefalit-tbe-



**

Kaikki Turun yliopiston tiedotteet: www.utu.fi/tiedotteet



 

Luotu 10.05.2017 | Muokattu 10.05.2017